20060718

vägar

okej. nu har det "äntligen" hänt. jag gick rakt in i väggen och faan vad det smärtar.
big klarar inte att ha kontakt nu.
jag förvandlas till glas då han skrev;
(i sitt farväl sms)älskar dig mer än du anar. men nu blundar jag.

först sköljs sorgen över mig. ser ilskan. ledsamheten. ensamheten. och sakta men alldeles säkert så kommer frågorna; vad då blundar nu? varför nu?
älskar man någon som man lämnar?

kuk vad deprimerad jag blir. fuck för allt. life is a oneway street ibland.

1 kommentar:

Anonym sa...

Hoppas det ordnar sig för dej snart.. förstår att det är jobbigt. Svårt att tänka att det nångång blir bra igen men det blir det. Efter regn kommer sol, o ja vet att vädret inte är det bästa just nu. Åska o grejjer.. men det blir sol igen. Lovar.. Kram på dej