20061126

Ödmjuk


Bilden är från i torsdags då jag och saras satt och verkligen verkligen umgicks på barista.
Gudarna ska veta hur mycket jag saknar deras närhet.
Och gudarna ska även veta hur mycket jag ifrågasätter min empatiska förmåga. Min ödmjukhet och hur pass bra jag är som vän.
Mycket händer i mina vänners liv.
Livskriser.
En kris om livet; i livet Är naturligt, utan att för den delen vara enkel eller ens det minsta bekväm. En kris skaver.
Jag försöker ofta påpeka hur lycklig jag är som har så ofattbart mycket grymma människor i mitt liv som är som små änglar emot mig. Alltid skyddande samtidigt inte naiva eller överseende med saker eller handlingar de inte anser är så clever.
Ni lyssnar, även om jag tjatar.
Ni skrattar, även om mitt skämt är lamt.
Ni håller min hand, även om mina händer darrar.
Ni skakar om mig ordentligt, speciellt på dansgolvet ;)
En av mina största orosmoln i livet(ingen överdrift om att detta är ett av de största molnen)är att jag inte skulle vara lika god vän mot er som ni mot mig.
Faktum är att detta moln, eller jag kanske bör kalla det oväder, är en av dom största anledningarna till att jag får panik och ångest.

Inga kommentarer: