Oavsett hur hårt jag blundar så jagar tankarna ikapp mig. Har haft lyckliga vackra dagar fylld med goa människor. Men det finns funderingar inom som bubblar upp. Längtar redan tills imorgon kväll-då jag får gå och lägga mig. Det borde ju betyda att jag inte haft en bra inre dag?
Varför gör jag livet så svårt?
Fick just ett varmt sms av sarah. Att hon alltid finns där för mig, egentligen borde jag veta det. Men ikväll behövde jag verkligen höra de. Alla omkring mig kommer med förslag om hur jag bör leva mitt liv, men ingen tycks fråga vad jag önskar.
Tack sarah, vet att du finns för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar