jag gör mig själv besviken

SPEGLAR mina näras handling hurdan jag egentligen är och beter mig gentemot dem?

jag är lite ledsen. har många kära. tror jag.
medvetet lät jag bli att skicka några kort, brev eller sms idag.
ville se vilka som kom ihåg mig. kanske är det störtlöjligt att förvänta sig "extra" uppvaktning denna hjärtliga dag, men jag kan ändå inte låta bli att känna lite sorg i hjärtat... då inte många hör av sig.

å andra sidan har jag märkt av vänner som omprioriterar sina liv. vänner som har tendenser att endast se nyhetens behag. kanske borde vi alla ta oss en funderare.


min blir; vad är vänskap?

.....
och nej, jag tycker inte synd om mig själv. så få inte för dig några sat tyg.