Kakan ringde idag. "Oj, vad vill du mig" svarade jag. Inte så schysst kanske;)
Han verkade må bra. Han verkade ha insett sitt värde, till skillnad från när vi träffades. Då tryckte han ner sig själv så mycket att han tvingade mig agera flytväst.
Inte en helt lyckad räddningsauktion från mig resulterade i två brustna hjärtan och en hel del godispåse prasslande-if you know what i mean.
Lite synd att ett förhållande som i tanken var meant 2 be i praktiken drog oss ner med knäna före. Tur att det var kort och intensivt. Och tur att jag inte blev kär. Det hade varit bäddat för katastrof med tanke på vilken neurotisk(jag kan inte stava ordet korrekt) människa jag är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar