Jag mötte just en gammal dam i sådana där coola way-nånting bågar. Hon log mot mig när vi möttes och sa att hon förundrades över att hon och jag var dom enda som var ute och njöt av tystnaden och det ännu inte så heta vädret.
Jag log och höll med. Jag kan ärligt inte förstå hur man kan vilja sova bort detta.
Jag vaknade i morse och var på väg ut, solen sken och vädret kändes klart. Men tur för mig att jag lydde klockan då hon knappt var halv fem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar