Jag är inte lycklig. Det är ett solklart faktum.
Inte många hårstrån som håller mig från kanten. Jag har allt framför mig, allt det vackra-livet självt. Men jag leker någon slags ond ande och jagar själen ur mig. Panik som byggs upp. Straff som utmäts och ångest som pressat ihop till farliga bomber.
Jag är ett vandrande vrak med tom blick och i spegeln tittar en överviktig apa tillbaka mot mig.
Jag är tragisk och dramatisk. Och alldeles för överspelad.
Tack för mig mitt namn är tö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar