Fick ett bakslag som hette duga imorse.
Tänker inte gå inte på exakt vad, men det handlar om pengar, hyreskontrakt och missbedömningar.
Grät tills klockan tjugo i elva. Sen fick big agera axel. Tog mig ner till boden och lyckades låtsas som om du regnade.
Vad vill jag ha sagt?
Jo trots slaget som fick mig att falla in i betong så har fyra vackra töser lyckats få mig att inte hur bra-grymt Jävla bra boden är ändå.
För på något sätt hade slaget fått mig att glömma, trots allt underbart jag upplevde igår.
Frågade big om jag ska behöva vara en pessimist och låta lyckan vara. För utan lyckan så finns väl ingen olycka?
Jag väljer olycka. Det ger mig så mycket underbart! Och jag är underbar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar