Idiotiskt nog var jag inte ironisk nog i ett tidigare inlägg. Jag skrev om big o mitt förhållande och avslutade med något i stil med att jag hade kvar mina Xs nummer.
Detta var då ironi. Inte sanning. Jag har inte kvar ett enda nummer.
Men tack vare detta så sitter en kniv fast i min rygg.
Vänner är ett fantastiskt släkte. Tur jag har många.
Och ja, jag kommer att fortsätta lägga upp mitt liv på bloggen. Och nej, du har inte med mig att göra.
Orka ringa? Du ringde ju inte mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar