ding eli dong. tjo tjong.

har ett antal textmeddelanden i min mobil som jag vägrat svara på.
yes you heard me. vägrar.
har liksom ingen jävla lust.
dessutom är hälften av dom sådana meddelanden där jag bör ringa och ifrågasätta varför personerna ifråga inte ringt mig.
but I won't.

det bekommer mig knappt.
och det är ju då kärnan varifrån jag bygger mig ett äpple.
varför bekommer det mig inte?
varför letar jag inte upp mina vänner och ovännerliga vänner för att tala ut?
är det ensamheten som inte längre känns lika skräckinjagande?
är det insikt om att jag är övermänsklig?
är det en vetskap om att jag har lätt för att hitta nya där gamla nötts bort?

njä. skulle tro att allt är en blandning och samtidigt ingetdera.
om hundra år, vem bryr sig då?
inte jag.

nu ska jag sova i en renbäddad säng.
inte min egen dock.
imorgon sover jag i västerås.
satan i gatan vad jag längtar hem.

jaghjärtasarahi2dagar