20080911


Först hade vi middagsgäster. Sen såg vi Walle-filmen och åt Ben och Jerry. Sen pratade vi om min mardröm i natt. I den fick Daniel cancer och strax efter beskedet valde han att hoppa från ett tak. Han tog sitt liv istället för att se det ruttna.
I vårt prat yttrade jag mig om hur självisk handling det är att ta sitt liv. Tydligen hade jag inte rätt att tycka så för nu ligger vi en mil ifrån varandra i sängen, trots att den bara mäter 160cm. Dynga.
För att förtydliga mig en aning kan jag tillägga att min input rör sig inte om personers rätt till liv, utan hur handlingen lämnar oss andra förtvivlade. Att mitt fokus låg på följderna och inte aktionen. Att ta sitt liv är en rättighet och för vissa, en enda möjlighet. Vi har bara vår egen lycka. Men. Det finns ett men, och för mig är det sorgen för dom som väntar kvar när nån hoppat.

1 kommentar:

João Dias sa...

Very, very belle...muito linda!