tryhandleme

Klockan är tre minuter över midnatt och jag bussar mot stockholm. Är upprymd och samtidigt sval inombords. Blir ständigt förvånad över att min förmåga att fokusera. Som om en autopilot styr upp situationen. Och vi vet ju alla hur mycket jag tycker om piloter!

Har varit löjligt trista inlägg från mig den senaste tiden. Det är faktiskt inte alltid händelser som tåls att återberätta i snajdig form. OAVSETT hur hög lyckohalten är.
Men nu ändras det. Nu.