20091025

NÅD.


jomenalltså. han är fin. min lilla Nils Arvid.
satt idag i kyrkan och hörde hur hans namn lästes upp tillsammans med andra församlingsmedlemmar som gått bort dom senaste veckorna. den honom närmast sett i ålder var en 74 årig kvinna vid namn linnea.
linnea 74 år. nils arvid 0 år.

11 kommentarer:

Anonym sa...

Emma, jag känner inte dig men jag gråter för din skull. Det som hänt är så fruktansvärt att det inte finns ord. Jag hoppas att du orkar och att du får bra hjälp. Ta en dag i taget.

-emma- sa...

det finns ett ord jag tror jag kommer tjata ut: tack.
tack.

Emma sa...

Jag känner inte heller dig men jag vill också skriva att du berör - ni berör. Jag brukar tänka på er ibland på dagarna, tänka på hur fruktansvärt orättvist allt kan vara och det gör mig tårögd. Jag önskar att jag kunde skriva något bra och stärkande som sista mening med det går inte. Kram får det bli, kort och gott. En stor jävla kram.

pilla sa...

om jag kunde bära om så bara en liten del av dina bördor!
om det är till någon tröst tror jag nog min änglabror mer än gärna tar emot er ängel och lär honom allt bus dom får göra bland molnen.

-emma- sa...

åh Pilla, jag tror också att din änglabror tar hand om min lilla ärta där uppe i det blå!

-emma- sa...

till dig som säger att du också heter emma.
jag finner en sådan tröst i att veta att jag på denna blogg kan få uttrycka mig från mitt inre, precis som jag alltid fått göra. att sedan få fina människor som du som vill lyfta mig lite - det ger mig ro i själen för en stund.

Anonym sa...

Jag önskar att jag kunde ta bort det onda som hänt dig. Önskar att du fick hålla om ditt barn med ett hjärta som tickar. Jag vet att mina önskningar inte lindrar din smärta men jag hoppas att mina önskningar ger dig tröst och styrka.

Jag önskar dig väl,

Varma hälsningar en vän från norr

Anonym sa...

Emma, jag hoppas av hela mitt hjärta att du ska få känna glädjen igen. Tänker på dig och din smärta varje dag. Vi har ingen kontakt längre, men om jag på nåt sätt kunde göra nåt, om så bara lite, lättare för dig då hade jag gjort det! Man måste andas hur tungt de än är. Och ibland behöver man sina vänner som tar ett andetag tillsammans med en. Kramar Klara...

Anonym sa...

Hej Emma !
Vi är två tjejer som i skrivande stund sitter och gråter när vi läser om det tragiska som hänt er =(

Ville bara säga att vi lider med er . Livet är orättvist och man kan inte tänka sig själv hur det ska kännas , bara ana ... ta hand om varandra

-emma- sa...

vilka är ni? alla ni som får mig att skriva ord som: underbara fantastiska omtänksamma människor?!
tack.

Cissi sa...

Livet är så orättvist och totalt oförutsägbart ibland. Ibland vänder lyckan. Det går inte att föreställa sig hur ni har det. Tänker bara på all den väntan, att du känt livet i din mage, hört hjärtljud och känt sparkar. Allt ni förmodligen hade förberett osv. Allas kommentarer som inte visste osv. Fy! Ni måste vara starka tillsammans, alla tre- Ni är en familj trots att lilla bebis inte är här på jorden, han finns ändå runt er, i er. För evigt.
Hittade en dikt som jag tycker är så fin. // Cizzi




Var inte rädd för mörkret
ty ljuset vilar där.
Vi ser ju inga stjärnor
där intet mörker är.

I ljusa irisringen
du bär en mörk pupill,
ty mörkt är allt som ljuset
med bävan längtar till.


Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där,
var inte rädd för mörkret,
som ljusets hjärta bär.

Erik Blomberg
ur diktsamlingen "JORDEN", 1920