20091111

SHADY AND WITH A BABY


jag kan inte påstå att jag går sysslolös.
och inte är jag sällskapslös heller.
men ändå känner jag mig oftast ensam och oförmögen att ta mig an något.
punktar jag upp mina dagar rinner uppgifterna iväg och jag kan gott ge mig själv en eloge för väl genomfört arbete vare sig jag har tagit mig en promenad, sålt ett par jeans kanske två eller putsat mina fönster. faktum är att det lättaste är oftast det som tar mig mest energi, och att tvätta mitt hår tillhör en av dom värsta uppgifterna jag kan tänka mig, numer.
varje dag blir jag tacksam då jag får tillfälle att le eller känna mig betydelsefull för andra.
och jag ryggar inte tillbaka från att visa mig ute eller ifrån att sköta räkningar, diska eller orka sätta ner fötterna i golvet varje morgon. det är ett måste för att leva. så jag lever i den aspekten.
men så kommer stunderna då en stark människa vågar vara som starkast - och hon låter allt falla.
nyss gick jag på toaletten för att kissa. sätter mig ner och gråten börjar rinna så häftigt ner för min kind att jag tappar andan. munnen är vidöppen och jag kippar efter andan. inget hörs, det är tysta tårar. tysta tårar svider i mitt bröst.
jag avskyr tysta tårar.
och jag avskyr att inte minnas hur det var då jag aldrig var ledsen.


2 kommentarer:

Ida Nordung sa...

En stark människa på alla sätt och vis är vad du är. Att du både vågar vara stark och starkast.

kram

-emma- sa...

Pippi Långstrump stark.
hej ida.