I hissen på väg ner från kurator Gunilla så passerar jag våningen för förlossning.
Där kliver ett ungt par in i hissen, uppspelta och glada.
Killen berättar att dom nyss varit på ultraljud.
Vi ska få en pojke! Fyller tjejen i.
Grattis säger jag, och ler besvärat.
Så jävla mycket mer terapi kan jag inte få på en dag.
Än att minnas att mitt livs värsta kan vara någon annans bästa.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar