Jag kan inte.
Inget.
Försöker för mycket, med allt jag tar mig an nu.
Borde vara duktigare på att berätta om hur mina kantlinjer krympigt. Berätta för att som har med mig att göra.
Daniel och jag bråkar för jag är visst bara arg. Fastän jag i mitt huvud försöker mer än någonsin.
Det blir överslag.
Och så är jag social. Men så hinner jag inte med mig. Med alla.
Det blir överslag.
Jag jobbar jobbar jobbar men tycks inte minnas vad min drivkraft är.
Det blir överslag.
Hela jag är ett överslag som bara vill få älskas och längta. Få njuta och inte ha så jävla ont hela tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar