så får jag en sväng av ifrågasättasnurran.
när jag har den slängen så tycker jag inte riktigt att jag har det som jag ville ha det.
den där illusionen jag byggde upp i äldre tonåren.
då jag skulle vara i andra dimensioner. för länge sen.
men jag är inte i andra dimensioner.
jag sms:ar linns och hon gör så jag minns.
precis vad jag visste hon skulle göra.
hon har så bra saker att säga.
bara så där.
jag ber om ett svar. hon levererar. varenda gång.
tänk om alla fick ha sådana vänner.
nu minns jag varför jag värderar mitt. min sommarstuga. mina små resor till vänner. mitt fika med alla jag känner. att vara kreativ. att köpa goda bra bananer. att äta bra goda ägg.
att bädda andras sängar för att det är ett jobb. inte för att det är ett kall. utan för att det gör så jag kan vara bra på allt det jag är bra på.
för jag är bra. brabrabra.
1 kommentar:
förstår vad du menar. fyllde år för några veckor sen och fick min värsta födelsedagsångest jag någonsin haft. vad hände med allt man skulle ha uträttat vid den här tiden? haha, hade jag levt som jag trodde jag skulle leva när jag var 15 hade jag redan bott i 5 av världens huvudstäder och nu slagit mig till ro i new york med karl, hund och välbetalt jobb.
men som en vän sa till mig: man måste inse att man inte ÄR det man GÖR. och man kan vara bra ändå även om det vore lite häftigare att vara big shot i staterna!
Skicka en kommentar