Jag minns så väl hur hon blev presenterad
men det var jag som lät henne komma in
och jag har försökt att ge dig hela skulden
fast jag innerst inne vet att den är min
Vi talar sällan högt om våran framtid
vi talar aldrig högt om det vi har
dina drömmar blir allt svårare att se nu
och mina finns snart inte längre kvar
försökt att visa dig med blicken
men det är inte mig du ser
2 kommentarer:
Jag läste det här inlägget på iPhone. Och undrade varför du hade lagt upp en bild på hundskit på asfalt. Kanske dags för glasögon?
ja hundbajs var ju inte riktigt vad jag ville visa. haha
Skicka en kommentar