en gåta.

sitter på "runslinge" och smågluttar i tidningar.
läste en artikel om ett par i tjugoårs åldern som ansåg att en otrohetsaffär en av dom haft för ett par år sedan hade stärkt deras förhållande.
-tanken slog mig att jag befinner mig i ett förhållande där någon varit otrogen mot mig flertalet gånger.

skyller mycket på mig själv när det gäller osämja.
-vi bråkade tidigare på förmiddagen om att jag är så ilsken på krogen(ett helt annat blogg-ämne). slutade med att jag står på en gata i utkanten av västerås och gråter. what?

det suger att inte träffas på en månad. inte för att vi inte har vanan inne, men det tär så mycket på förståelsen.
minsta lilla kan urarta till stora bittra gräl och att jag ifrågasätter vad jag gör i detta förhållande?!

just nu är vi toksura och han har förmågan att lägga mig åt sidan, att ägna sig åt sitt eget liv.
jag sitter alltid kvar och plockar upp bitarna.
...
jag försöker inte vinna medömkan. anledningen till grälen är lika mycket mina och vi tjafsar inte mer än andra, snarare mindre. det är bara jag som har en tendens att blåsa upp det mesta.
vill bara vädra lite. kanske skriver jag för att förstå mig själv.

för i mitt liv är jag den största gåtan.