INHÄNGNAD HJÄRTESORG

idag är en av dom inte så bra dagarna.

ledsen och ensam.

det spelar mig ingen roll om jag skulle vara omgiven av någon eller några. jag är ändå ensam.

klockan är kvart över tolv och först nu tog jag av mig morgonrocken.

prästen lars är på väg hit, vi ska prata sista detaljer om begravningen. jag känner för att trycka fast forward tills torsdagen. tills klockan 13 på torsdagen då allt börjar. eller kanske en kvart innan, då jag står där och håller min bebis hand för sista gången.

varför ska jag nånsin vilja vara riktigt glad igen?