Ikväll har jag haft ett barn som klamrat sig vid mitt bröst. Med sina små fingrar klämt mina fingrar. Andats mina kinder varma. Fått stryka den lilla pannan fri från ledsamma veck.
Så de där om att borra in naglarna i lädret, det hinns inte med.
Min bebis skalar bort all skör panik.
Kvar är jag. Jag och ett förbannat lugn. Så underbart.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar